G\u00e4ddan 8, Citadellsv\u00e4gen 7, Malm\u00f6
L\u00f6rdag 12 april 2003 kl 14.30\u201317.00<\/p>\n\n\n\n
Program: Mikael Nydahl ber\u00e4ttar om Gennadij Ajgi, schamanism och den tjuvasjiska bellmanismen. Fika och samvaro, spontana samtal b\u00e5de p\u00e5 ryska och svenska. Vi har kul, helt enkelt!<\/p>\n\n\n\n
Deltagaravgiften \u00e4r som vanligt 10 kr f\u00f6r medlemmar och 30 kr f\u00f6r icke-medlemmar (medlemskap g\u00e5r att l\u00f6sa i samband med medlemstr\u00e4ffen). Frivillig f\u00f6ranm\u00e4lan tas g\u00e4rna emot.<\/p>\n\n\n\n
Den ryske poeten Gennadij Ajgi, som \u00e4r av tjuvasjiskt ursprung, debuterade p\u00e5 tjuvasjiska men \u00f6vergick till att skriva p\u00e5 ryska d\u00e4rtill uppmanad av Boris Pasternak. F\u00f6rutom sin verksamhet som poet \u00e4r Ajgi en f\u00f6rmedlare mellan olika kulturer och har bland annat \u00f6versatt en del fransk lyrik till ryska samt tjuvasjisk folkdiktning till franska och italienska.<\/p>\n\n\n\n
Gennadij Ajgi \u00e4r bosatt i Tjuvasjien, d\u00e4r han genom sin bekantskap med Bellmans diktning f\u00f6rmedlat denna till Tjuvasjien genom att via ryska \u00f6vers\u00e4ttningar presentera Bellman p\u00e5 tjuvasjiska. Ajgi har f\u00f6r \u00f6vrigt tv\u00e5 g\u00e5nger bes\u00f6kt Malm\u00f6 och har skrivit en dikt om Malm\u00f6s kanaler.<\/p>\n\n\n\n
Det tjuvasjiska spr\u00e5ket fick sin moderna litter\u00e4ra form p\u00e5 1200\u20131400-talen och var ett skriftspr\u00e5k redan innan tatarerna er\u00f6vrade Ryssland och Sibirien (som d\u00e5 inte tillh\u00f6rde Ryssland). Tillsammans med ryssarna kastade tjuvasjerna ut tatarerna vid mitten av 1500-talet. Detta vapenbr\u00f6draskap ledde till ett rysk-tjuvasjiskt \u201c\u00e4ktenskap\u201d som dock tidvis fick formen av en ganska brutal russifiering. Men \u00e4ven om tjuvasjerna blivit starkt russifierade och till st\u00f6rsta delen \u00e4r ortodoxa finns det rester kvar av den f\u00f6rkristna monoteistiska tjuvasjiska religionen och de kulturella traditioner som tillh\u00f6r denna religion.<\/p>\n\n\n\n
Den tjuvasjiska kulturen bars upp av ett agrart samh\u00e4lle. Livets skiften med br\u00f6llop, dop, fester och avskedet till de avlidna \u00e5terspeglas i den tjuvasjiska folkdiktningen. Karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r den tjuvasjiska kulturen \u00e4r den utbredda tr\u00e4d- och f\u00f6rf\u00e4derskulten.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n
Det agrara tjuvasjiska samh\u00e4llet levde kvar tills f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan. Framf\u00f6r allt efter Sovjetunionens uppl\u00f6sning har urbaniseringen av det tjuvasjiska samh\u00e4llet tagit fart. Den gamla landsbygdskulturen ers\u00e4tts alltmer av en modern urban kultur. I denna situation har den tjuvasjiska kultureliten uppt\u00e4ckt Carl Michael Bellmans poesi och funnit likheter med vad som nu h\u00e4nder i Tjuvasjien. De ser tydliga paralleller med vad som h\u00e4nde i 1700-talets Sverige, d\u00e4r en lantlig befolkning kastades in i den urbana milj\u00f6 som den v\u00e4xande storstaden Stockholm utgjorde och som s\u00e5 m\u00e5lande har beskrivits av Bellman. I h\u00e4gnet av Bellman har tjuvasjiska intellektuella med disparata intressen f\u00f6renats och ett Bellmans\u00e4llskap har bildats. Under ledning av Ajgi har Bellmans epistlar och s\u00e5nger \u00f6versatts till tjuvasjiska. En CD med n\u00e5gra av Bellmans epistlar finns utgiven p\u00e5 tjuvasjiska.<\/p>\n\n\n\n
Den tjuvasjiska kultureliten \u00e4r inte en provinsiell kulturelit, utan en modern och i v\u00e4sterl\u00e4ndsk litteratur ytterst bevandrad kulturelit. Den tjuvasjiska bellmanismen \u00e4r ett av uttrycken f\u00f6r detta.<\/p>\n\n\n\n
Ulf Pauli<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6reningen Skruv ordnar medlemstr\u00e4ff.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":366831,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_seopress_robots_primary_cat":"none","_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_index":"","_kad_post_transparent":"","_kad_post_title":"","_kad_post_layout":"","_kad_post_sidebar_id":"","_kad_post_content_style":"","_kad_post_vertical_padding":"","_kad_post_feature":"","_kad_post_feature_position":"","_kad_post_header":false,"_kad_post_footer":false,"_kad_post_classname":"","footnotes":""},"categories":[41,54,67],"tags":[222,177],"class_list":["post-366974","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktiviteter","category-kat-litteratur","category-kafe","tag-malmo","tag-tidigare"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/366974","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=366974"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/366974\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":443126,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/366974\/revisions\/443126"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/media\/366831"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=366974"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=366974"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=366974"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}