{"id":367732,"date":"2012-10-13T00:00:23","date_gmt":"2012-10-12T22:00:23","guid":{"rendered":"https:\/\/skruv.nu\/?p=367732"},"modified":"2025-07-20T08:53:19","modified_gmt":"2025-07-20T06:53:19","slug":"skruvkafe-i-malmo-rurik-och-kievrikets-grundande-saga-eller-sanning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/skruv.nu\/be\/aktiviteter\/skruvkafe-i-malmo-rurik-och-kievrikets-grundande-saga-eller-sanning\/","title":{"rendered":"Skruvkaf\u00e9 i Malm\u00f6: Rurik och Kievrikets grundande \u2013 saga eller sanning?"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"has-background has-medium-font-size\" style=\"background-color:#f4f4f4\">Ungdomens hus, Torpgatan 21, Malm\u00f6<br>L\u00f6rdagen den 13 oktober 2012 kl 14.30\u201318.00<\/p>\n\n\n\n<p>Den \u00e4ldsta \u00f6stslaviska kr\u00f6nikan, den s.k. Nestorskr\u00f6nikan eller P\u00f3vest vremenn\u00fdch let (Ber\u00e4ttelsen om svunna tider), ber\u00e4ttar f\u00f6r \u00e5r 862 att varjagerh\u00f6vdingen Rurik kom fr\u00e5n andra sidan havet och skapade ordning hos slaverna. \u00c4r detta en dokumentation av hur Kievriket grundades eller bara en saga? Ulf Pauli, ordf\u00f6rande i Skruv, pensionerad statstj\u00e4nsteman som studerat historia och nordisk arkeologi vid universitetet i Lund, ber\u00e4ttar och analyserar.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6redragsspr\u00e5k: svenska. Stolpar till f\u00f6redraget kommer att finnas tillg\u00e4ngliga i rysk \u00f6vers\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n<p>Efter f\u00f6redraget blir det diskussion, kaffe\/te, kakor och tid att umg\u00e5s med gamla och nya bekanta.<\/p>\n\n\n\n<p>Entr\u00e9: 30 kr f\u00f6r medlemmar i Skruv, 60 kr f\u00f6r icke-medlemmar. I entr\u00e9avgiften ing\u00e5r kaffe, te och l\u00e4ttare f\u00f6rt\u00e4ring. Det g\u00e5r bra att l\u00f6sa medlemskap i samband med Skruvkaf\u00e9et.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Detta \u00e4r&nbsp;ett arrangemang av Skruv i samarbete med ABF Malm\u00f6.<br>Id\u00e9, planering och genomf\u00f6rande:&nbsp;Ulf Pauli, Skruvs styrelse.<br>F\u00f6redrag:&nbsp;Ulf Pauli.<br>Lokal tillhandah\u00e5lls av:&nbsp;ABF Malm\u00f6.<br>Iordningsst\u00e4llande\/\u00e5terst\u00e4llande av lokal:&nbsp;deltagarna.<br>Svensk text i inbjudan:&nbsp;Ulf Pauli, Niklas B\u00f6nnemark.<br>\u00d6vers\u00e4ttning av inbjudan och stolpar till ryska:&nbsp;Irina Makridova.<br>Layout och marknadsf\u00f6ring:&nbsp;Niklas B\u00f6nnemark.<br>Utskick p\u00e5 papper till e-postl\u00f6sa medlemmar:&nbsp;Ulf Pauli.<\/em><\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-group has-theme-palette-9-color has-theme-palette-3-background-color has-text-color has-background is-layout-flow wp-block-group-is-layout-flow\">\n<h2 class=\"wp-block-heading has-theme-palette-9-color has-text-color\">Ulf Paulis stolpar till f\u00f6redraget<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6rel\u00e4saren inleder med ett teoretiskt resonemang krig begreppet historia.<br>Historia = gamla historier, anekdoter, traditioner.<br>T.ex. Erik XIV m\u00f6rdades med f\u00f6rgiftad \u00e4rtsoppa, kejsar Nero br\u00e4nde ner Rom, Ivan den f\u00f6rskr\u00e4cklige undertecknade bara n\u00e5gra d\u00f6dsdomar om han f\u00e5tt sig serverad en extra god borsjtj.<br>Historia = allt som har h\u00e4nt \u00e4r historia<br>Historia = en vetenskaplig disciplin och<br>Historia = ber\u00e4ttelse som bygger p\u00e5 vetenskapen Historia.<\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4refter \u00f6ver till dagens tema:<br>F\u00f6rel\u00e4saren \u00e5terger en episod som f\u00f6rekom i en nyhetss\u00e4ndning i TV i b\u00f6rjan p\u00e5 1990-talet d\u00e5 Ryssland hade stora problem och l\u00e4get var lite kaotiskt. En ryss som intervjuades sade att \u201dnu \u00e4r det dags att kalla in svenskarna!\u201d<br>Han syftade troligen p\u00e5 ett stycke i den s.k. Nestorskr\u00f6nikan (Povest vremmenych let) d\u00e4r det f\u00f6r \u00e5r 862 st\u00e5r:<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5r 6370 (=862) jagade de bort varjagerna \u00f6ver havet och gav dem ingen skatt. De b\u00f6rjade h\u00e4rska \u00f6ver sig sj\u00e4lva, men det fanns ingen r\u00e4tt bland dem och sl\u00e4kt reste sig mot sl\u00e4kt; det var strider bland dem och de b\u00f6rjade f\u00f6ra krig inb\u00f6rdes. De sade till varandra:<br>&#8211; Vi ska s\u00f6ka oss en furste som kan h\u00e4rska \u00f6ver oss och d\u00f6ma i r\u00e4ttssaker.<br>Och de drog \u00f6ver havet till varjagerna, till rus, ty s\u00e5 kallades dessa varjager; rus, s\u00e5som andra kallas sveer, \u00e5ter andra normander, angler, \u00e5ter andra gotl\u00e4nningar \u2013 s\u00e5ledes ocks\u00e5 dessa. Tjud, slovener och krivitjer sade till rus:<br>&#8211; V\u00e5rt land \u00e4r stort och fruktbart, men det finns ingen ordning i det. Kom ni d\u00e5 och bli kungar och h\u00e4rska \u00f6ver oss!<br>Och de valde tre br\u00f6der med deras sl\u00e4kter och de tog hela rus med sig och kom. Den \u00e4ldste, Rurik, slog sig ner i Novgorod, den andre Sineus vid Beloozero och den tredje Truvor i Izborsk. Och efter dessa varjager fick det rusiska riket sitt namn.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r den enda skriftliga k\u00e4lla som omn\u00e4mner Rurik och det \u00e4r tvivelaktigt att han \u00e4r en historisk person. Det citerade stycket ur kr\u00f6nikan har en tydlig sagokarakt\u00e4r och troligen handlar det om en s.k. etiologisk saga (=f\u00f6rklarande saga).<\/p>\n\n\n\n<p>De flesta forskare avvisar historien som en saga som dock inneh\u00e5ller en k\u00e4rna av sanning. Andra k\u00e4llor och lingvistiska fakta talar f\u00f6r att rus ursprungligen var namnet p\u00e5 en del av varjagerna som kom \u201dfr\u00e5n andra sidan havet\u201d, dvs. fr\u00e5n det omr\u00e5de som senare skulle bli Sverige. Att tala om Sverige vid den h\u00e4r tiden \u00e4r anakronistiskt. Samma sak g\u00e4ller naturligtvis Ryssland, Ukraina och Vitryssland .<\/p>\n\n\n\n<p>Lingvistiska fakta \u00e4r att svensk heter ruotsalainen p\u00e5 finska och rootsalainen p\u00e5 estniska. D\u00e4rut\u00f6ver finns det den fornnordiska stammen rods- som har med rodd, roddarlag att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n<p>Ordet varjag kommer troligen fr\u00e5n fornnordiska stammen var- (j\u00e4mf\u00f6r varsam, varna, v\u00e4rna, V\u00e4rnhemstorget)<br>En fornnordisk n\u00e4rvaro i det forn\u00f6stslaviska (eller rusiska) kievriket bel\u00e4ggs bl.a. genom att de f\u00f6rsta furstarna i Kiev bar fornnordiska namn i slaviserad form: Igor (=Ingvar), Oleg (=Helge).<\/p>\n\n\n\n<p>Arkeologiska bel\u00e4gg utg\u00f6rs av gravar som inneh\u00e5ller s\u00e5 m\u00e5nga fornnordiska f\u00f6rem\u00e5l att det \u00e4r troligt att det \u00e4r m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra sidan varjagiska havet som \u00e4r begravda d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<p>Den bysantinske kejsaren Konstantin Porfyrogennetos (d\u00f6d 929) ber\u00e4ttar i son bok De administrando imperio (om rikets styrelse) en slags handbok i bl.a. politiska f\u00f6rh\u00e5llanden skriven till hans son och eftertr\u00e4dare p\u00e5 kejsartronen om de fornnordiska namnen p\u00e5 forsarna i Dneprfloden: Essoupi, Aeifor, Gelandri, Leanti.<\/p>\n\n\n\n<p>Namnet Aeifor (Aifur) bekr\u00e4ftas p\u00e5 runstenen fr\u00e5n Pilg\u00e5rds p\u00e5 Gotland (de kom vida till Aifur).<br>P\u00e5 \u00f6n Berezanj vid Dneprs utlopp i Svarta havet har man hittat en runsten med texten:<br>KRANI: KERPHI: (h)ALF: PHISI:IFTIR:KAL:FI:LAKA:SI(n). Detta ska utl\u00e4sas p\u00e5 forngutniska som<br>Grani gaerdi hualf phessi aeftiR Karl, felaga sin<br>P\u00e5 modern svenska: Grane gjorde detta valv (denna gravsten) efter Karl, sin bolagsman<br>Runstenen som \u00e4r den enda som hittats i Ukraina (och Ryssland) f\u00f6rvaras i arkeologiska museet i Odessa.<\/p>\n\n\n\n<p>En fornnordisk n\u00e4rvaro och fornnordiska varjager som akt\u00f6rer vid uppkomsten av Kievriket som var en tidigmedeltida f\u00f6reg\u00e5ngare till v\u00e5ra dagars Ryssland, Ukraina och Vitryssland bestreds under perioden 1932-1991 i Sovjetunionen och kallades f\u00f6r Nomanskaja teoria (Nordmannateorin). Av det sk\u00e4let ser man t.ex. i museet i Odessa ingen uppgift om vilket spr\u00e5k som st\u00e5r p\u00e5 runstenen fr\u00e5n Berezanj. Eftersom det klart framg\u00e5r av texten att det r\u00f6r sig om forngutniska.<br>Min l\u00e4rare i vikingatidens arkeologi i Lund, Holger Arbman, var en internationellt erk\u00e4nd arkeolog och expert p\u00e5 vikingaf\u00e4rderna i \u00f6sterled. Han var ocks\u00e5 uppskattad som forskare i Sovjetunionen och var erbjuden att vara med och gr\u00e4va bl.a. i en kaukasisk borg. Han fick inte gr\u00e4va d\u00e4r man kunde st\u00f6ta p\u00e5 vikingar.<\/p>\n\n\n\n<p>Idag \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan svensk och rysk arkeologi inte alls s\u00e5 konfliktfyllt, och svenska och ryska arkeologer gr\u00e4ver ibland tillsammans.<\/p>\n\n\n\n<p>Sammanfattning: Uppgiften om Rurik och hans br\u00f6der som inkallades att h\u00e4rska \u00f6ver \u00f6stslaverna \u00e4r troligen en saga som ska f\u00f6rklara en nordisk n\u00e4rvaro. Det \u00e4r troligt att h\u00e4rskarna i Kiev ursprungligen var nordiska varjager men de blev snabbt slaviserade och \u00f6vergick. Bl.a. av det faktum att de gifte sig med slaviska kvinnor. Spr\u00e5kliga, litter\u00e4ra och arkeologiska bel\u00e4gg talar f\u00f6r att det f\u00f6rekom en livlig interaktion mellan den slaviska majoritetsbefolkningen och varjager fr\u00e5n landet p\u00e5 andra sidan havet, dvs. det som senare skulle bli nationalstaten Sverige. Ett resultat av samarbetet blev kievriket, den \u00e4ldsta \u00f6stslaviska statsbildningen.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>L\u00f6rdagen den 13 oktober ordnas ett Skruvkaf\u00e9 p\u00e5 Ungdomens hus i Malm\u00f6. Temat \u00e4r &#8220;Nestorskr\u00f6nikans ber\u00e4ttelse om Rurik och Kievrikets grundande \u2013 saga eller sanning?&#8221;.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":450877,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_seopress_robots_primary_cat":"none","_seopress_titles_title":"","_seopress_titles_desc":"","_seopress_robots_index":"","_kad_post_transparent":"","_kad_post_title":"","_kad_post_layout":"","_kad_post_sidebar_id":"","_kad_post_content_style":"","_kad_post_vertical_padding":"","_kad_post_feature":"","_kad_post_feature_position":"","_kad_post_header":false,"_kad_post_footer":false,"_kad_post_classname":"","footnotes":""},"categories":[41,67],"tags":[222,177],"class_list":["post-367732","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktiviteter","category-kafe","tag-malmo","tag-tidigare"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/367732","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=367732"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/367732\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":450805,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/367732\/revisions\/450805"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/media\/450877"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=367732"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=367732"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/skruv.nu\/be\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=367732"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}