Barnverksamheten får en ny början i Malmö (2008)

Ett år för nya idéer

Under året fortsätter Skruvkaféerna som återkommande mötesplatser. Där blandas föredrag och diskussioner med fika och social gemenskap. Vid ett kafé i Malmö i maj är temat ”Min hemstad eller favoritstad”. Deltagarna berättar om platser som betyder något för dem och får samtidigt möjlighet att lära känna varandra bättre.

Under hösten diskuteras likheter och skillnader mellan ryssar och svenskar. Samtalen handlar om allt från skola, punktlighet och gästfrihet till kompromisser, matlagning och vardagsvanor. Samma tema tas upp vid träffar både i Helsingborg och i Malmö. Programmen genomförs på svenska och ryska, med möjlighet till tolkning mellan språken.

Året avslutas med ett Skruvkafé om Lucia. Deltagarna äter lussekatter och pepparkakor, dricker glögg och får veta mer om varför den svenska luciatraditionen firas. För många ryskspråkiga deltagare blir träffen en väg in i en svensk tradition som är välkänd i samhället men inte alltid självklar för den som nyligen har kommit till Sverige.

Skruv söker sig mot Helsingborg

Under 2008 märks också ett växande intresse för verksamhet i Helsingborg och nordvästra Skåne.

Den 9 augusti ordnar Skruv en picknick på Gröningen i Helsingborg. Picknicken är enkel till formen, men fyller en viktig funktion: människor kan komma tillsammans med familj och vänner, träffa nya bekanta och delta utan ett omfattande program.

Under hösten följer Skruvkaféer i Helsingborg. Ett mål är att hitta fler aktiva medlemmar i området och skapa förutsättningar för regelbundna träffar även där. Ännu finns ingen permanent verksamhet, men mötena visar att Skruvs nätverk inte bara omfattar Malmö och Lund.

Filmkvällarna fortsätter

Filmvisningarna, som börjar redan 2002, är fortfarande en viktig medlemsaktivitet.

Från hösten 2008 visas filmer i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler på Grynbodgatan i Malmö. Filmkvällarna hålls ungefär en gång i månaden och är kostnadsfria för medlemmar. Ofta visas ryskspråkiga filmer med svensk eller engelsk text, även om vissa filmer visas utan textning.

Bland årets filmer finns Nikita Michalkovs drama 12, där tolv jurymedlemmar diskuterar om en ung tjetjensk man är skyldig till mord. På programmet finns också Stackars, stackars Pavel och fantasyfilmen Wolfhound. Programmet rör sig alltså mellan samhällsdrama, historia och populärfilm.

Som tidigare blir filmen ofta början på något mer. Efter visningen kan deltagarna gå vidare till ett kafé eller en restaurang och fortsätta samtalet under friare former. Filmkvällarna fungerar både som kulturprogram och som en möjlighet för medlemmarna att umgås.

Ett möte högt över Malmö

En av årets mest ovanliga aktiviteter äger rum den 23 november. Skruv besöker Turning Torso, Malmös nya landmärke i Västra hamnen.

Deltagarna får en guidad rundvandring på några av byggnadens våningar och samlas därefter i ett konferensrum. Där samtalar Gunnel Arbin-Sjöberg med journalisten och författaren Elin Jönsson om hennes bok Konsten att dölja en massaker: En resa bakom sidenridån.

Samtalet handlar om Centralasien och framför allt om Uzbekistan, om en auktoritär regim och om försöken att dölja vad som händer bakom officiella förklaringar. Elin Jönsson berättar om hur hon låter enskilda människors erfarenheter stå i centrum när hon skildrar stora politiska och samhälleliga förändringar.

Besöket förenar flera sidor av Skruvs verksamhet: nyfikenhet på det omgivande Malmö, intresse för de tidigare sovjetrepublikerna och möjligheten att möta en journalist och författare i ett personligt samtal.

Men årets mest långsiktiga händelse börjar betydligt närmare marken – i ett klassrum på Stadiongatan.

Från Lund till Malmö

Skruvs barnverksamhet börjar redan 2003 i Lund. Under tre år samlas rysktalande barn och deras familjer varje vecka på Fäladstorget. Sommaren 2006 upphör verksamheten när Skruv inte längre har tillgång till lokalen. Intresset bland familjerna försvinner däremot inte.

Under 2007 börjar nya planer ta form, nu med Malmö som bas. I november hålls en provlektion. Provlektionen visar att det finns ett behov, men ännu återstår mycket arbete. Det behövs pedagoger, gruppindelning, lokal, material, tider och en fungerande organisation.

Under våren och sommaren 2008 intensifieras planeringen. Föräldrar och andra intresserade träffas för att diskutera barnens åldrar, vilka aktiviteter som ska erbjudas, vem som kan leda grupperna och var verksamheten kan hålla till.

Den 4 oktober börjar verksamheten

Lördagen den 4 oktober 2008 startar Skruvs barnverksamhet i Malmö. Barnen samlas till en början i Medborgarskolans lokaler på Stadiongatan.

Till skillnad från den första verksamheten i Lund, som främst riktar sig till barn i förskoleåldern, börjar Malmöverksamheten med flera grupper och ledare. Barnen delas in utifrån ålder och behov, och träffarna hålls en gång i veckan.

Liliya Nicolaidis blir verksamhetsledare och Nuria Bönnemark samordnare. Tillsammans med andra ledare och engagerade föräldrar skapar de den organisation som behövs för att verksamheten ska kunna fungera från vecka till vecka.

Den första dokumenterade hösten rymmer många av de delar som senare blir typiska för Skruvs barnverksamhet: regelbundna lektioner, ryska som gemensamt språk, skapande aktiviteter och nära samarbete mellan pedagoger och föräldrar.

Fotona från resten av höstterminen 2008 visar en verksamhet som ännu befinner sig i början, men där barn, ledare och föräldrar redan håller på att skapa en gemensam miljö.

Språket som levande gemenskap

Det främsta målet är att utveckla barnens ryska språk. Men verksamheten bygger inte enbart på formell undervisning.

Barnen ska få möjlighet att tala, lyssna, sjunga, leka och skapa tillsammans på ryska. På det sättet blir språket inte bara något som används med föräldrar eller andra vuxna i hemmet. Det blir också ett språk för vänskap, fantasi och gemensamma upplevelser.

För familjer där barnen växer upp med flera språk fyller verksamheten därför flera funktioner. Den ger stöd åt ryskan, men skapar också kontakter mellan föräldrar som möter liknande frågor:

Hur hjälper man ett barn att utveckla familjens språk samtidigt som svenskan blir allt viktigare? Hur väcker man intresse för läsning? Hur kan kultur, sagor, musik och teater göra språket levande?

Barnverksamheten ger inga enkla svar, men skapar en plats där familjer och pedagoger kan söka lösningar tillsammans.

En verksamhet som snart växer

Under hösten 2008 är barnverksamheten fortfarande ny och relativt liten. Den har ännu inte det namn som senare blir välkänt bland familjerna. Namnet Kolokóltjik, ”Lilla skolklockan”, kommer först 2009.

Men grunden finns redan. Det finns regelbundna träffar, en verksamhetsledare, en samordnare, flera grupper och pedagoger som vill utveckla arbetet. Det finns också föräldrar som hjälper till praktiskt och som ser värdet av en gemensam ryskspråkig miljö för barnen.

Ett år som pekar framåt

2008 visar flera olika sidor av Skruv. Föreningen diskuterar sin framtid, visar film, ordnar Skruvkaféer och picknickar och söker nya kontakter i Helsingborg. Den tar med medlemmarna högt upp i Turning Torso och låter dem möta en journalist som berättar om människor och politik i Centralasien.

Samtidigt pågår ett långsammare och mer praktiskt arbete: att hitta en lokal, samla pedagoger, skapa grupper och få en verksamhet för rysktalande barn att fungera varje vecka.

Det är denna satsning som får den största betydelsen för Skruvs fortsatta utveckling.

När barnverksamheten startar i Malmö den 4 oktober får föreningen inte bara ännu en aktivitet. Den får en ny samlingspunkt för barn, föräldrar, pedagoger och frivilliga – och ett verksamhetsområde som fortsätter att växa under många år.