Den 16 oktober 2002 samlas Skruvs medlemmar till föreningens första filmkväll. På duken visas den ryska komedin Det är något speciellt med ryskt fiske (Особенности национальной рыбалки). Initiativet kommer från Jakob Rydinger och Per Fältman, och tanken är att ordna en filmvisning ungefär en gång i månaden.
Redan den 20 november följer nästa film, Checken. Filmkvällarna är till en början slutna medlemsevenemang och blir samtidigt en tydlig medlemsförmån: den som är medlem kan se filmerna utan särskild entréavgift.
Men filmkvällarna handlar aldrig enbart om det som visas på duken.
Efteråt går deltagarna ofta vidare för att äta eller fika tillsammans. Filmen ger ett gemensamt samtalsämne, men samtalen kan snart handla om språk, samhälle, egna erfarenheter eller helt andra saker. På det sättet blir filmvisningarna både kulturarrangemang och sociala mötesplatser.
En regelbunden verksamhet tar form
Under de följande åren blir filmkvällarna ett av Skruvs mest regelbundna arrangemang. Under vissa perioder visas film den fjärde onsdagen varje månad, med uppehåll under sommaren. Medlemmarna uppmuntras också att föreslå filmer för kommande träffar.
Programmet blir snabbt varierat. Där finns nyare dramer som Återkomsten, historiska filmer, komedier och populära publikfilmer. Under 2003 visas bland annat Systrar, Brända av solen, Goddag, jag är er tant, Göken och Ryska tjuven. Året därpå följer filmer som 72 meter, I rörelse, Älskaren och Välsigna kvinnan.
En del filmer är välkända klassiker som många ryskspråkiga deltagare redan har en personlig relation till. Andra är nya och relativt okända för en svensk publik. Några visas med svensk text, andra med engelsk text och ibland utan textning. Det gör att filmkvällarna också kan bli möten mellan människor med olika språkliga erfarenheter.
För den som har vuxit upp med sovjetisk eller rysk film kan visningen väcka minnen och igenkänning. För andra blir den en första introduktion till filmskapare, berättartraditioner, humor och historiska referenser som sällan syns på vanliga svenska biografer.
Från Tarkovskij till folklig komedi
Filmlistan visar en stor bredd. Skruv visar konstnärligt uppmärksammade filmer som Andrej Tarkovskijs Andrej Rubljov, Nikita Michalkovs Ofullbordat stycke för mekaniskt piano och Andrej Zvjagintsevs Återkomsten och Förvisningen. Samtidigt finns det gott om komedier, äventyrsfilmer, fantasy och filmer som många känner igen från barndomen.
Bland titlarna finns Mannen med briljanterna, Moskva tror inte på tårar, Öknens vita sol, Höstmaraton, Bröllop i Malinovka och Lyckans gentlemän. Några filmer återkommer efter många år, ibland för en ny publik och i en ny stad.
Just blandningen är viktig. En filmkväll behöver inte vara en högtidlig lektion i filmhistoria. Ibland väljs en film för att den väcker viktiga frågor, ibland för att den är vacker eller nyskapande, och ibland helt enkelt för att den är rolig att se tillsammans.
Kungsgatan 13 – en tidig samlingsplats
Många av de första filmkvällarna hålls i Länsstyrelsens hörsal på Kungsgatan 13 i Malmö. Det är en plats med särskild betydelse för Skruv: föreningen bildades i samma hörsal den 8 september 2001, och styrelsen höll flera av sina tidiga möten i byggnaden.
Lokalen passar bra för filmvisningar, med en riktig hörsal och plats för en större publik. Foton från 2003, 2006 och 2008 visar deltagare framför filmduken eller på väg in i byggnaden. Senare ordnas många filmkvällar i ABF-huset på Spånehusvägen i Malmö.
Lokalerna förändras, liksom tekniken. De första åren krävs ofta ganska mycket praktiskt arbete med film, projektor, ljud och textning. Ibland får en visning flyttas på grund av tekniska problem. Bakom varje kväll finns personer som väljer film, bokar och öppnar lokalen, ordnar tekniken, skriver och översätter inbjudningar samt tar emot deltagarna.
Många människor bakom filmkvällarna
Jakob Rydinger och Per Fältman tar initiativ till verksamheten 2002. Under olika perioder ansvarar sedan bland andra Jakob Rydinger, Vitaly Kocherbitov, Natalie Oscarsson, Mikkel Brogren Nagel, Daria Barmouk och Niklas Bönnemark för filmvisningarna.
Deras arbete visar något som återkommer genom hela Skruvs historia: en verksamhet börjar ofta med att en eller två personer har en idé och är beredda att genomföra den. När andra sedan hjälper till kan idén leva vidare, förändras och återkomma i nya former.
Ett exempel är filmkvällarna på ABF i Malmö 2009 och 2010. Där är filmvisningen fortfarande en medlemsaktivitet, men den sociala delen betonas tydligt. Efter filmen kan de som vill gå vidare till ett matställe i närheten och samtala under friare former.
Film som väg till samtal
Ibland utvecklas filmvisningarna till större kulturprogram. Vid ett Skruvkafé 2014 visas Vladimir Bortkos filmatisering av Michail Bulgakovs En hunds hjärta. År 2015 medverkar Skruv i projektet NEECE/Linneblå, där ungdomar från Sverige, Belarus och Ryssland gör film med konflikter som tema. Filmen visas och diskuteras i Lund, Helsingborg och Helsingör.
År 2016 samarbetar Skruv kring en filmvisning i Malmö där regissören och manusförfattaren Boris Gratjevskij deltar i ett samtal efter filmen. Här blir mötet med filmskaparen en lika viktig del av arrangemanget som själva visningen.
Film kan alltså användas på flera sätt: som underhållning, som konstupplevelse, som språkligt stöd och som utgångspunkt för diskussioner om historia, konflikter, relationer och samhällsförändringar.
Verksamheten återkommer i nya former
Filmvisningarna pågår inte lika regelbundet under alla år. Ibland blir det ett längre uppehåll när ansvariga personer får andra uppgifter eller när en lämplig lokal saknas.
I mars 2019 återupptar Skruv filmvisningarna med den sovjetiska klassikern Öknens vita sol, nu med svensk text. Filmen har visats av Skruv redan 2007, vilket visar hur en film kan få ett nytt liv när den möter en ny publik.
Under 2024 och 2025 får filmkvällarna en ny period i Lund, i samarbete med Folkuniversitetet. Där visas bland annat Moskva tror inte på tårar, Mannen med briljanterna, Bröllop i Malinovka, Andrej Tarkovskijs Ivans barndom och dockfilmerna om Drutten och krokodilen Gena.
Publiken och förutsättningarna har förändrats sedan 2002. I dag kan filmer strömmas hemma och människor har tillgång till ett enormt utbud på nätet. Ändå finns det något som en ensam visning framför en skärm inte kan ersätta: upplevelsen av att se tillsammans och sedan höra hur andra uppfattade samma berättelse.
Filmhistorien behöver också nya perspektiv
En stor del av Skruvs tidigare filmverksamhet har av naturliga skäl kretsat kring rysk och sovjetisk film. Det speglar föreningens tidiga verksamhet, deltagarnas intressen och vilka filmer som då var möjliga att få tag på med lämplig textning.
I dag finns det anledning att både bevara denna historia och bredda perspektivet. Skruvs uppdrag omfattar kulturerna och språken i Ryssland, Ukraina och Belarus, liksom mötet med Sverige. Framtida filmverksamhet kan därför ge större plats åt ukrainsk och belarusisk film, åt oberoende filmskapare och åt berättelser som granskar makt, krig, identitet, exil och demokrati.
Det betyder inte att äldre filmer måste glömmas. Tvärtom kan de ses på nytt och diskuteras utifrån dagens erfarenheter. Film visar inte bara hur en berättelse såg ut när den skapades. Den visar också hur våra egna frågor och tolkningar förändras över tid.
En liten idé som blir en tradition
När den första filmen visas den 16 oktober 2002 är Skruv en ung förening, bara drygt ett år gammal. Ingen kan då veta hur länge filmkvällarna kommer att leva vidare eller hur många filmer som kommer att hinna visas.
Under sina första 25 år visar Skruv filmer vid 80 tillfällen. De äger rum i olika lokaler, med olika ansvariga och med både stora och små publikgrupper. Vissa kvällar är väl dokumenterade med foton och utförliga inbjudningar. Från andra finns nästan ingenting bevarat utöver filmens titel och datum.
Tillsammans berättar de ändå något viktigt om Skruv.
Filmkvällarna skapar en plats där människor kan upptäcka en ny film, återse en gammal favorit, öva språk och dela sina erfarenheter. Duken är viktig, men lika viktiga är människorna i rummet och samtalen som fortsätter när filmen är slut.
Det är därför 2002 är ett viktigt årtal i Skruvs historia. Det är året då filmen blir en av föreningens mötesplatser.
Fakta
Första filmvisningen: 16 oktober 2002, filmen Det är något speciellt med ryskt fiske
Initiativtagare: Jakob Rydinger och Per Fältman
Omfattning: 80 filmvisningar under Skruvs första 25 år
Vanliga tidiga lokaler: Länsstyrelsens hörsal på Kungsgatan 13 och ABF-huset på Spånehusvägen i Malmö
Senare filmverksamhet: Bland annat i Lund i samarbete med Folkuniversitetet.
