När människor, orter och företeelser rör sig mellan språk och kulturer, följer namnen med – men stavningen anpassas. Det kallas transkription och innebär att man återger ett namn från ett språk med tecken från ett annat alfabet. Svenska och de östslaviska språken har etablerade system för detta, men det finns skillnader – och ibland även undantag.
Vad är transkription?
Transkription skiljer sig från både översättning och translitteration. Den handlar inte om att hitta ett nytt ord (som när Rom blir Рим) och inte heller om att bokstav för bokstav återge ett ord exakt (som när Фёдор blir Fëdor).
I stället försöker man i transkription bevara ungefärligt uttal, med hjälp av det nya språkets bokstäver. Det görs utifrån hur det mottagande språket fungerar och vilka tecken som finns tillgängliga.
Svenska system för östslaviska namn
I svenska medier, böcker och uppslagsverk finns sedan länge ett särskilt system för hur ryska namn ska återges med latinska bokstäver. Det gäller även ukrainska och belarusiska i viss mån, men utgår huvudsakligen från ryskan. Se detaljer i boken Svenska skrivregler utgiven av Språkrådet, se nedan.
Se även Wikipediaartikeln “Transkribering av östslaviska språk” »
Exempel:
| Ryska | Svenska |
|---|---|
| Борис | Boris |
| Наталья | Natalja |
| Алексей | Aleksej |
| Чайковский | Tjajkovskij |
Systemet är alltså ljudbaserat, men anpassat till svensk stavning. Därför får vi Tjajkovskij snarare än Tchaikovsky (som på engelska) eller Tschaikowski (som på tyska).
Vad gäller för ukrainska och belarusiska?
Det svenska transkriptionssystemet tar ibland hänsyn till ursprungsspråket, till exempel:
- Ukrainska Г återges som H (t.ex. Hryhorij), medan ryskt Г skrivs G (t.ex. Grigorij)
- Belarusiska Ў skrivs Ŭ eller U, beroende på sammanhang
- Vissa ljud finns i ukrainska men inte i ryska, till exempel Ї (ji) och Є (je)
Observera att namn översätts mellan de östslaviska språken. Så till exempel heter den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj (Володимир Зеленський) på ryska Vladimir Zelenskij (Владимир Зеленский) och på belarusiska Uladzimir Zialenski (Уладзімір Зяленскі). Utgå från det ursprungliga språket vid transkription, till exempel så att presidenten inte blir Vladimir Zelenskij i en svensk text.
Transkription från svenska till ryska (och ukrainska/belarusiska)
Även ryskan har ett systematiskt sätt att skriva svenska namn med kyrilliska bokstäver. Detta kallas praktisk transkription, och används i media, kartor och uppslagsverk.
Exempel:
| Svenska | Ryska |
|---|---|
| Carlsson | Карлссон |
| Gösta | Йёста |
| Linnea | Линнея |
| Sjöberg | Шёберг |
Det finns officiella riktlinjer, bland annat från ryska geografiska och språkliga institut, men praxis varierar ibland beroende på uttolkning, tradition eller ursprung.
Ukrainska och belarusiska bygger i stort på liknande principer, men återger vissa svenska ljud annorlunda, till exempel g och h.
Se länk till respektive Wikipediaartikel nedan.
Svårigheter och undantag
Vissa ljud saknas helt i mottagarspråket, vilket kräver kompromisser. Svenska u, y och ö har inga exakta motsvarigheter på ryska, och ryska щ (shch) blir ibland sjtj på svenska – men uttalas ändå annorlunda.
Dessutom påverkar etablerad praxis. Vissa namn följer inte reglerna eller kom in i svenskan under en tid då ryska användes även för ukrainska och belarusiska namn. Vi skriver Sankt Petersburg snarare än det strikt regelmässiga Sankt-Peterburg och Tjernobyl snarare än Tjornobyl.
Varför är transkription viktigt?
Transkription gör det möjligt att tala om människor och platser i olika språkmiljöer. Den skapar igenkänning och tillgänglighet, men kräver också respekt för både uttal och språklig identitet. Ett namn är en del av en persons språk och kultur – att skriva det rätt visar omtanke.
Länkar och lästips
Här är några resurser du kan använda:
- Svenska skrivregler (Språkrådet), kapitel om transkription från kyrilliska
- Artikeln “Transkribering av östslaviska språk” på Wikipedia
- Artiklar på Wikipedia (på respektive språk) om praktisk transkription från svenska till
- ryska
- ukrainska
- belarusiska (något svår att använda i praktiken)
- TT-språket om ryska
- Glasnost.se (Kalle Kniiviläs webbplats) om belarusiska namn i svensk medietext
