Folkbildning och studieförbund – en svensk tradition som engagerar

I Sverige finns en lång tradition av något som kallas ”folkbildning” – ett unikt fenomen som innebär att kunskap och kultur sprids till alla människor på ett jämlikt och demokratiskt sätt, utanför den traditionella skolmiljön. Detta sker främst genom studieförbund och folkhögskolor, vilka spelar en viktig roll i det svenska samhället.

Vad är folkbildning?

Folkbildning är ett svenskt koncept som vuxit fram under mer än hundra år. Ursprungligen hade det sina rötter i folkrörelserna – arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen – och blev en plattform för att kämpa för demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet och kvinnors rösträtt i en tid då det rådde mötesförbud i Sverige.

Efter andra världskriget började svenska staten stödja folkbildningen ekonomiskt med syfte att stärka demokratin och ge alla medborgare lika möjlighet till kunskap. Idag är folkbildningens främsta mål att skapa engagemang, öka delaktigheten i samhället, minska utbildningsklyftor och sprida kultur och bildning på ett demokratiskt sätt.

Vad är ett studieförbund?

Studieförbunden är organisationer där människor frivilligt möts för att lära tillsammans. Detta sker främst i form av studiecirklar och kulturella arrangemang. Grupperna är små och bygger på demokrati – alla ska kunna påverka innehåll och upplägg och känna sig lyssnade på.

människor vid sammanträdesbord
Skruvs studiecirkel om Ryssland, Ukraina och Vitryssland 2002. Foto: Niklas Bönnemark.

Studiecirklar är öppna för alla och kräver ingen särskild förkunskap. Vanliga ämnen kan vara språk, musik, konst, samhällsfrågor eller hållbar utveckling. Utöver studiecirklar ordnar studieförbunden föreläsningar, konserter och andra kulturella evenemang.

I dagens högteknologiska informationssamhälle har folkbildning fått en annan innebörd och andra förutsättningar: att bidra till överblick och att ge klarhet i och struktur åt det kaotiska informationsflödet, att vidga perspektiv och därigenom höja livskvaliteten för den enskilde och öka toleransen inför det obekanta inom kollektiv och samhälle.

Nationalencyklopedin, folkbildning. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/folkbildning (hämtad 2025-07-06), NE Nationalencyklopedin AB

Vilka studieförbund finns det?

Idag finns åtta statsstödda studieförbund i Sverige. De har olika bakgrund – några är kopplade till politiska rörelser, andra till religiösa organisationer, och vissa är helt obundna.

Skruv samarbetar främst med:

  • Studiefrämjandet – ett obundet studieförbund med särskild inriktning på miljö, djur, natur och kultur.
  • Folkuniversitetet – ursprungligen knutet till universiteten, sprider akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Övriga studieförbund:

  • ABF – arbetarrörelsens studieförbund med fokus på demokrati, jämlikhet och kultur.
  • Medborgarskolan – har sina rötter i den konservativa rörelsen och arbetar med att utveckla människors individuella intressen.
  • Studieförbundet Vuxenskolan – grundat av Centerpartiet, Liberalerna och Lantbrukarnas Riksförbund med fokus på demokrati, jämställdhet och hållbarhet.
  • Sensus studieförbund – bygger på en kristen värdegrund och fokuserar på relationer, rättigheter och hållbarhet.
  • Studieförbundet Bilda – har kristna kyrkor och trossamfund som grund, med verksamhet inom kyrka, samhälle och kultur.
  • NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) – med rötter i nykterhetsrörelsen och idéer om demokrati och föreningsliv.
människor som ritar i en sal
Sammankomst på konstcirkeln i Malmö 27 oktober 2024. Foto: Eva Alexanderson.

Aktuella utmaningar och framtiden

Nyligen har den svenska folkbildningen gått igenom stora förändringar. Efter kritik mot bristande kontroll av statliga bidrag föreslog Folkbildningsutredningen 2024 en rad reformer för att öka transparensen och effektivisera kontrollen av studieförbundens verksamhet. Förändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, ska säkra att folkbildning kan fortsätta spela sin viktiga roll i samhället.

Varför är detta relevant för dig?

För dig som nyligen kommit till Sverige från Ryssland, Ukraina, Belarus eller andra delar av världen kan deltagande i studiecirklar och aktiviteter hos studieförbunden vara ett bra sätt att lära dig svenska, knyta nya kontakter och förstå den svenska kulturen bättre. Studieförbundens verksamhet är öppen för alla, oavsett bakgrund, och kan ge dig en möjlighet att aktivt delta i samhället.

Välkommen att utforska den svenska folkbildningstraditionen – en unik möjlighet att växa, engagera dig och påverka!

Пра аўтара

män som sitter och samtalar runt ett bord
Studiecirkel i Malmö för svenskar i flerspråkiga familjer 6 oktober 2024. Foto: Nuria Bönnemark.