Rurik och Kievrikets grundande – saga eller sanning?

När historien möter sagan

År 862 seglar den gåtfulle varjagen Rurik in i den äldsta östslaviska krönikan, Póvest vremenných let (på svenska känd som Nestorskrönikan). Han och hans två bröder sägs ha kallats in ”från andra sidan havet” för att skapa ordning bland de splittrade slaviska stammarna – och blir därmed stamfäder till Kievriket, den första östslaviska statsbildningen.

Men är berättelsen en tillförlitlig historisk källa eller en etiologisk saga – en myt som i efterhand förklarar varför nordiska spår dyker upp i tidens arkeologi och språk? Här väger vi samman skriftliga källor, språkliga ledtrådar och arkeologiska fynd.

Vad är historia?

1. Berättelser och anekdoter – ”Erik XIV blev förgiftad av ärtsoppa.”
2. Allt som hänt mänskligheten – även om spåren gått förlorade.
3. Vetenskaplig disciplin – källkritik, metod, tolkning.
4. Populär berättelse – populärhistoria som bygger på (3).

Varje källa måste prövas utifrån sitt syfte och sin tillkomsttid.

Krönikan om Rurik – textens innehåll

I årtalet 6370 (862) berättar Nestorskrönikan hur slaviska stammar ”jagade bort varjagerna” men snart hamnade i inbördes konflikt. De sände då bud ”över havet” till folket rus – samma ord som krönikan senare liknar vid svear och normanner. Tre bröder – Rurik, Sineus och Truvor – antas tronen i Novgorod, Beloozero och Izborsk.

”Vårt land är stort och rikt men ordningslöst. Kom och regera över oss!”

Detta är den enda medeltida text som nämner Rurik. Den korta, sagolika tonen får forskare att tolka stycket som ett mytiskt ”ursprungskontrakt”.

Språket som spårhund

• Finska ruotsi och estniska rootsi betyder ”svensk” och kopplas till fornnordiskans rods- (roddare).
• Rus kan därför vara ett namn på en skandinavisk roddargrupp, inte ett folk i egentlig mening.
• Varjag tros komma av roten var- (värna, varna) och kan ha betytt ‘förbundsman’.

Arkeologi och runor längs östleden

• Skandinaviska gravar i Ladoga, Gnezdovo m.fl. platser rymmer klingor, dräktspännen och valutor typiska för ”andra sidan havet”.
• Kejsar Konstantin VII Porfyrogennetos dokumenterar nordiska namn på forsar i Dnepr (ex. Aifur – bekräftat på en gotländsk runsten).
• Runstenen från Berezan (vid Dneprs mynning) bär gotländsk text om handelsbröderna Grani och Karl – enda kända runstenen i dagens Ukraina.

Ideologi och forskning

• 1930-talets Sovjet såg ”Normannateorin” – att Kievrikets grundare var nordbor – som politiskt oönskad. Västliga fynd tonades ned.
• Efter 1991 har rysk och svensk arkeologi samarbetat friare. Bilden av ett multietniskt Kievrike har stärkts.

Slutsats

• Episoden om Rurik är sannolikt en saga som legitimerar en redan existerande skandinavisk elit bland östslaverna.
• De första kungarna i Kiev bar nordiska namn (Igor = Ingvar, Oleg = Helge) men slaviserades snabbt via giftermål och administration.
• Kombinationen av språkliga, litterära och arkeologiska data visar en tät väv av kontakter mellan slaviska majoriteter och nordiska handels­krigare – en samverkan som lade grunden till Kievrikets framväxt.

Texten bygger på stolpar till ett föredrag av Ulf Pauli, hållet vid Skruvkaféet i Malmö den 13 oktober 2012. Stolparna är redigerade av Niklas Bönnemark 2025 för publicering på Skruvs webbplats.