Att planera och genomföra ett Skruvkafé innebär (sammanställning ursprungligen gjord av Sara Gradlander):
- ta kontakt med ev. föredragshållare
- rysk eller svensk text i inbjudan och ev. översättning av texten
- lokalbokning och nyckelhämtning
- iordningställande av lokalen
- kolla att det finns teknisk utrustning i lokalen samt whiteboardpennor, papper, pennor och sax vid behov
- beräkna budget för aktiviteten för ev. inköp av presenter, blommor samt ev. priser vid tävlingar
- kolla att det finns engångsartiklar (tallrikar, knivar, gafflar, teskedar, kaffekoppar, glas), kaffe, te, mjölk, socker
- om det ska vara mat: inhandla, förbereda, lägga upp, duka fram
- deltagare välkomnas av styrelsemedlemmar
- kort presentation av föreningen, styrelsen och deltagarna
- föredrag, ev. musik, dans, allsång
- efteråt: återställande av lokal (deltagarna hjälps åt)
- rapport om antal deltagare, män och kvinnor
- ekonomisk rapport
- utvärdering.
Här är förslag till ämnen just nu, men vi tar gärna emot andra förslag:
- Kornéj Tjukóvskij och Lennart Hellsing: en rysk och en svensk barnboksförfattare, båda med en exceptionell känsla för rim och rytm. På Skruvkaféet kan man berätta om de båda författarna och läsa ur deras verk. Tjukovskij kan läsas av Ludmila Kaliles. Hellsing kan läsas av t.ex. Niklas Bönnemark.
- Jacob Dahlin: I oktober 2016 är det 25 år sedan den svenske radio- och teveprogramledaren Jacob Dahlin (1952–1991) dog. Han hade ett stort intresse för rysk kultur och var den som introducerade den ryska sångerskan Alla Pugatjova för en större publik i Väst.
- Nikolaj Karamzin: I december 2016 är det 250 år sedan den ryske författaren, språkvetaren och historikern Nikoláj Karamzín föddes.
- Skillnader och likheter mellan svensk och (post)sovjetisk sjukvård. Någon inleder med ett kortare föredrag.
- Skillnader och likheter mellan svensk och (post)sovjetisk skola. Någon inleder med ett kortare föredrag.
- Skillnader och likheter mellan svensk och rysk/ukrainsk/vitrysk mentalitet. Någon inleder med ett kortare föredrag.
- Elsa Brändström, 1888-1948, svensk lärare och krigssjuksköterska, känd som “Sibiriens ängel”.
- Svensk-ryska och rysk-svenska ordböcker genom tiderna.
- Etniska koreaner i (f.d.) Sovjetunionen.
- Lev Tolstojs ättlingar i Sverige (t.ex. med besök vid Lev Lvóvitj Tolstójs grav på Sireköpinge kyrkogård utanför Landskrona).
- Vera Sager, 1895-1988, dotter till en rysk diplomat, levde större delen av sitt liv i Stockholm.
- Ingermanland: ett historiskt landskap som i olika omgångar har tillhört Ryssland och Sverige, födelseplats för bl.a. den ingermanländsk-svenske författaren Eino Hanski (1928-2000).
- Föredrag av någon forskare eller lärare på universitet eller högskola (vi har färdiga förslag på föredragshållare).
- Svensk-ryska kopplingar inom musik och film, föredrag med Niklas Bönnemark som tidigare har hållits i Malmö, Stockholm, Karlstad och (i april 2016) Uppsala.
- Reseberättelse från Ryssland/Ukraina/Vitryssland eller berättelse om hemorten av någon som är uppvuxen i de länderna.
Vill du hjälpa till att planera och ordna ett Skruvkafé? Hör av dig!
