Sånglekar utan gränser – barnvisor som förenar Sverige och det ryskspråkiga området

Barnvisor sprids inte bara från generation till generation – de färdas också över landsgränser.

Trots olika språk har vissa sånger och rörelselekar blivit populära både i Sverige och i Ryssland, Ukraina och Belarus. Två särskilt tydliga exempel är I ett hus vid skogens slut (på ryska känd som У оленя дом большой) och Klappa händerna när du är riktigt glad (i rysk version Если весело живётся – делай так).

I ett hus vid skogens slut – och hos renen i skogen

Den svenska visan I ett hus vid skogens slut (även känd som Tomten och haren) berättar om hur en hare flyr från jägaren och blir räddad av en vänlig tomte. Sången är vanlig på svenska förskolor, där barnen ofta sjunger den med rörelser: knackar på dörren, gör kaninöron, siktar med gevär, skakar på huvudet och kramas.

Den ryska motsvarigheten, У оленя дом большой (’Renen har ett stort hus’), har nästan identisk handling: en hare flyr från jägaren och får skydd hos renen. Även här används gester för att illustrera berättelsen, och sången är mycket välkänd i ryskspråkiga länder.

Likheten är så stor att man kan misstänka ett gemensamt ursprung – eller att den ena versionen är en anpassning av den andra. Det är dock oklart vilken som kom först.

Från scoutläger till förskolor – historien bakom en global barnvisa

Barnvisan Klappa händerna när du är riktigt glad har sina rötter i den engelskspråkiga sången If you’re happy and you know it, som tros ha uppkommit i USA under mitten av 1900-talet. Den första versen tillskrivs ofta Alfred B. Smith (1916–2001), medan resterande verser har utvecklats genom muntlig tradition. Sången blev snabbt populär inom scout- och lägerverksamheter och spreds därefter till skolor och förskolor världen över.

Melodin har stora likheter med sången Дорожная-молодёжная (Dorózjnaja-molodjózjnaja) av Isaak Dunajevskij ur den sovjetiska filmen Волга-Волга (Volga-Volga) från 1938.

I Sverige introducerades sången som Klappa händerna när du är riktigt glad och blev en favorit i förskolor, där den används som en rörelselek för att främja motorik och glädje bland barn. Texten har anpassats för att passa svenska språket och kulturen, men behåller den ursprungliga melodin och strukturen.

I Ryssland och andra före detta sovjetrepubliker översattes sången till Если весело живётся – делай так (Jésli véselo zjivjótsia – délaj tak, ’Om du lever glatt – gör så här’). Denna version har blivit en integrerad del av barnkulturen och används flitigt i förskolor och barnprogram. Precis som i den svenska versionen uppmuntras barn att utföra olika rörelser som att klappa händerna, stampa fötterna och snurra runt, vilket gör sången till ett interaktivt och pedagogiskt verktyg.

Sångens universella tema om glädje och dess enkla, repetitiva struktur har bidragit till dess globala spridning. Den finns nu i otaliga språkversioner och används i olika kulturella sammanhang, vilket visar på musikens kraft att förena människor över språk- och kulturgränser.

Om författaren

leksakshare vid ett hus
Hare. Foto: zhenzhong liu/Unsplash.