Interkulturalitet

Många tror att det bara finns tre östslaviska språk. Men språklandskapet i östra Europa är mer mångfacetterat än så.

I Sverige är det vanligt att ropa ”Hurra!” fyra gånger – men i Skåne nöjer man sig ofta med tre. Varför det är så har historiska förklaringar.

Barnvisor sprids inte bara från generation till generation – de färdas också över landsgränser.

Har du någon gång varit på en konsert där du kände dig osäker på när du skulle klappa med? Det kan bero på var du kommer ifrån. I Sverige klappar publiken oftast på 2 och 4 – men i Ryssland, Ukraina och Belarus är det vanligt att klappa på 1 och 3.

Många tror att fristående skolor i Sverige automatiskt är bättre än kommunala skolor. Men verkligheten är mer nyanserad. För många barn kan en kommunal skola vara det bästa valet – om föräldrarna är medvetna om hur den svenska skolan fungerar.

Många svenskar tror att det, på grund av Rysslands enorma yta, borde finnas stora skillnader mellan hur man talar ryska i olika delar av landet.

I Sverige finns en lång tradition av något som kallas ”folkbildning” – ett unikt fenomen som innebär att kunskap och kultur sprids till alla människor på ett jämlikt och demokratiskt sätt, utanför den traditionella skolmiljön. Detta sker främst genom studieförbund och folkhögskolor, vilka spelar en viktig roll i det svenska samhället.

När dagen är som längst på året, kring sommarsolståndet, firar man traditionella högtider i Sverige, Danmark, Ryssland, Ukraina, Belarus och en del andra länder.

Att flytta till ett nytt land innebär alltid en omställning – ny kultur, nya människor, nya rutiner. För många rysktalande som kommer till Sverige blir språket både en nyckel till integration och en av de största utmaningarna.

Internationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammas på olika sätt runt om i världen. I vissa länder är det en dag för kamp och rättigheter, medan den i andra firas med blommor och presenter. Här tittar vi på hur kvinnodagen firas i Sverige, Ryssland, Ukraina och Belarus – dess historiska bakgrund, traditioner och de olika sätt som dagen uppmärksammas på idag.

Bulat Okudzjava (1924–1997) var en berömd sovjetisk och rysk poet och trubadur.

Nikolaj Przjevalskij (1839–1888) var en rysk upptäcktsresande av polsk härkomst.

Den 12 augusti 1323 formades en ödesdiger överenskommelse på fästningen Nöteborg. Det var dagen då krigens ekon tystnade mellan Sverige och Novgorod, och en ny era av fred inleddes. Freden i Nöteborg kom att bli en milstolpe i nordisk historia, där diplomati och förhandlingar triumferade över vapenmakt.

Påsken firas vid olika tillfällen i Sverige, Ryssland, Ukraina och Belarus.

Här är några böcker med anknytning mellan Sverige och Ryssland/Ukraina/Vitryssland som har utkommit på sistone eller som utkommer den närmaste tiden.

Så här talar man om de vanligaste blodgrupperna på svenska, ryska och ukrainska.

Länkar till följande videoklipp har vi fått från Centret för ryssars rättigheter i Sverige.

Han var glamorös, självsäker och banbrytande – och han älskade rysk kultur. Jacob Dahlin blev under 1970- och 80-talen en av Sveriges mest populära programledare. Med sin karisma och sitt intresse för Öst blev han en unik folkbildare i underhållningens form.

Här är två artiklar som illustrerar vad ryska medier rapporterar om Sverige och vad svenska medier rapporterar om Ryssland sommaren 2016.

Den 15 juli infaller årsdagen av slaget vid Neva 1240.

Inom musiken använder man på ryska, ukrainska och vitryska de italienska namnen på tonerna: do, re, mi, fa, sol (skrivs соль), la (skrivs ля), si. På

Här reflekterar Niklas Bönnemark, vice ordförande för Sällskapet för kontakter med Ryssland, Ukraina och Vitryssland (Skruv), över Sveriges Radios program på ryska, som upphör 31 mars 2016.

Den gamla statsbildningen Русь (Rus) kallas på svenska för Ryssland, och invånarna kallades ruser. På fornnordiska kallades området Garðaríki (Gårdarike). För en kulturhistorisk genomgång se t.ex. Klas-Göran Karlssons artikel ”Kievriket: