Midsommar är en av de mest älskade och traditionella högtiderna i Sverige, medan Sankt Hans aften har en liknande betydelse i Danmark. Hos de östslaviska folken ryssar, ukrainare och belarusier firas istället Kupala/Kupalle, på ryska även kallad Ivánov den. Dessa högtider hyllar sommaren och årets längsta dag men har sina egna unika traditioner och särdrag.
De olika högtiderna
I Sverige är midsommar en festlig tid då familj och vänner samlas för att dansa runt midsommarstången (majstången), klädd i blommor och löv. Det traditionella midsommarbordet dukas upp med läckra rätter som sill, färskpotatis, gräddfil, jordgubbar och nubbe. Midsommarstången är en central del av firandet och symboliserar fruktbarhet och sammanhållning. Det är också vanligt att plocka sju sorters blommor och lägga under kudden för att drömma om sin blivande partner.
Midsommar förknippas numera främst med majstång, blommor och dans, men historiskt har eld också spelat en betydande roll vid midsommarfirandet. Förr i tiden tände man midsommareldar som skulle skydda mot onda krafter och bringa lycka inför skördesäsongen. Eldarna fungerade också som en social samlingspunkt där människor samlades för att fira och markera övergången till den ljusaste tiden på året.
Den traditionen har dock nästan helt försvunnit i Sverige och ersatts av mer fokus på majstången (midsommarstången) och blomstertraditioner. Numera är det istället Valborgsmässoafton, som firas den 30 april, som starkast förknippas med eldtraditionen i Sverige.
I Danmark samlas människor på Sankt Hans aften vid stranden eller på kusten för att tända en stor brasa och sjunga traditionella sånger. En häxfigur bränns också på brasan som en symbol för att driva bort onda andar och bringa tur och lycka. Danska delikatesser som sill, rökt ål och färskpotatis serveras under firandet. Målet är att njuta av gemenskap och eldkraften i den ljusa sommarnatten.
Ryssar, ukrainare och belarusier firar Kupála/Kupálle (ibland kallad Ivánov den). Det är en gammal hednisk festival som associeras med solens kraft och vattnets renande egenskaper. Under festligheterna tänder man eldar, hoppar över lågorna och badar i sjöar och floder för att rena kropp och själ. Det är också vanligt att fläta kransar av blommor och lägga dem på vattnet som ett offer till gudarna.
Kupala/Kupalle har även fått en djupare symbolisk innebörd i Ukraina, där traditionerna är en del av en växande kulturell medvetenhet och nationell sammanhållning.
Sammanfattningsvis delar midsommar, Sankt Hans aften och Kupala/Kupalle gemensamma teman och syften, men de har sina egna särdrag. Gemenskap, dans, traditionella rätter och eld spelar en central roll i alla dessa högtider. Oavsett var i Norden eller Östeuropa man befinner sig, är sommarfestligheterna en tid för att hylla naturens skönhet och välkomna den ljusa årstiden.
När infaller högtiderna?
I Sverige är midsommar en rörlig helgdag sedan 1953. Midsommarafton är fredagen under perioden 19–25 juni.
I Danmark är Sankt Hans, som alltid infaller 23 juni, ingen officiell helgdag, men många arbetsplatser har ändå stängt halva eller hela dagen. Dessutom kan en del butiker vara stängda.
Kupala/Kupalle firas i Ryssland och Belarus traditionellt den 7 juli enligt den gregorianska kalendern, vilket motsvarar 24 juni enligt den julianska kalendern. I Ukraina har datumet länge följt den äldre julianska kalendern, men efter kyrkliga kalenderreformer 2023 började många ukrainare från och med 2024 att fira högtiden natten mellan 23 och 24 juni enligt den gregorianska kalendern. Firandet i Ukraina är därmed närmare knutet till det astronomiska sommarsolståndet än tidigare.
Fördjupning
Läs mer om midsommar på https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner/den-svenska-midsommartraditionen eller https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/midsommar
Mer om Sankt Hans: https://www.newsoresund.se/danmark-firar-inte-midsommarafton-utan-sankt-hans-afton-pa-sondag/
Om Kupala/Kupalle: https://no.wikipedia.org/wiki/Ivan_Kupala
