Spåren av Sverige i namnen Ryssland och Belarus

Från vikingarnas rodd­leder till dagens namn­debatt: Historien om Rus visar hur Nordens kustbor satte avtryck långt österut – och varför vi numera säger Belarus snarare än Vitryssland.

Från Roslagen till Rus

På 800‑talet färdades skandinaviska handels‑ och krigs­expeditioner österut. Finska folk kallade dem ruotsi (’roddare’) efter kustområdet Roden/Roslagen i Uppland. Namnet följde vikingarna ner längs floderna och blev Rus (slaviska Русь). Det skandinaviska smeknamnet på dessa flod­vägar, Garðaríki (’riken av gårdar’), levde kvar som fornnordiskt namn på Kievriket.

Kievriket och rusernas arv

När nordbor och östslaver smälte samman kring Dnepr­handeln uppstod Kievrus – det rike som i dag räknas som ett kulturhistoriskt ursprung för både Ryssland, Ukraina och Belarus.

Därför heter det Ryssland

Med tiden blev ruser (folket) till ryssar i svenskan, och riket kallades Ryssland: rusernas land.

”Belarus” – den vita delen av Rus

Prefixet bela‑ betyder ’vit’. Forskare tolkar det som

  • en gammal kompassfärg för ”väster”,
  • ett sätt att markera områden som stod fria från mongolisk eller polsk överhöghet,
  • eller helt enkelt ett poetiskt färg­epitet som skiljde regioner åt.

Själv­namnet Belarús (Беларусь) etablerades på 1800‑talet och blev officiellt efter själv­ständig­heten 1991.

Från Vitryssland till Belarus på svenska

Svenskan har länge använt den översatta exonymen Vitryssland. Sedan utrikes­­minister Ann Linde deklarerade 2019 att regeringen föredrar Belarus har språket successivt svängt. I Utrikes namnbok 2024 står nu enbart Belarus som rekommenderad form, och Institutet för språk och folkminnen (Isof) noterar att skiftet är på god väg i press och myndighetsspråk.

Fakta: Olika färger på Rus

Historiskt har olika delar av det östslaviska området Rus fått namn med färger.

  • Belaja Rus, som betyder ’Vitryssland, Vitrutenien, Vita Rus’ (och som är ursprunget till namnet Belarus). Belaja Rus har under historiens gång använts för olika områden inom dagens Belarus, Ryssland och Ukraina. Från början syftade det ofta på Novgorodområdet, men senare kom det främst att avse delar av dagens Belarus, särskilt Polotskregionen och andra östliga områden i Storfurstendömet Litauen.
  • Tjornaja Rus, ’Svartryssland, Svartrutenien, Svarta Rus’. Idag utgör detta område nordvästra delen av Belarus.
  • Tjervonnaja Rus eller Krasnaja Rus, ’Rödryssland, Rödrutenien, Röda Rus’. Omfattar idag delar av västra Ukraina och delar av sydöstra Polen.

Länkar och lästips

  • Klas‑Göran Karlsson, ”Kievriket: Rusernas rike byggdes kring Dnepr”, I: Populär Historia 6/2014. Lund University Publications
  • Wikipedia‑översikten ”Rusʹ people” för aktuell forskning om ruotsi‑teorin. Wikipedia
  • Isof, ”Vitryssland eller Belarus?” (2020) – om namnfrågan i svenskan. isof.se

Om författaren

oljemålning
Detalj av en tavla av den ryske konstnären Nikolaj Roerich (Николай Рерих) (Guests from the sea, 1902).