logo

Skruvkafé i Malmö: Rurik och Kievrikets grundande – saga eller sanning?

Lördagen den 13 oktober ordnas ett Skruvkafé på Ungdomens hus i Malmö. Temat är "Nestorskrönikans berättelse om Rurik och Kievrikets grundande – saga eller sanning?".

Ungdomens hus, Torpgatan 21, Malmö
Lördagen den 13 oktober 2012 kl 14.30–18.00

Den äldsta östslaviska krönikan, den s.k. Nestorskrönikan eller Póvest vremenných let (Berättelsen om svunna tider), berättar för år 862 att varjagerhövdingen Rurik kom från andra sidan havet och skapade ordning hos slaverna. Är detta en dokumentation av hur Kievriket grundades eller bara en saga? Ulf Pauli, ordförande i Skruv, pensionerad statstjänsteman som studerat historia och nordisk arkeologi vid universitetet i Lund, berättar och analyserar.

Föredragsspråk: svenska. Stolpar till föredraget kommer att finnas tillgängliga i rysk översättning.

Efter föredraget blir det diskussion, kaffe/te, kakor och tid att umgås med gamla och nya bekanta.

Entré: 30 kr för medlemmar i Skruv, 60 kr för icke-medlemmar. I entréavgiften ingår kaffe, te och lättare förtäring. Det går bra att lösa medlemskap i samband med Skruvkaféet.

Detta är ett arrangemang av Skruv i samarbete med ABF Malmö.
Idé, planering och genomförande: Ulf Pauli, Skruvs styrelse.
Föredrag: Ulf Pauli.
Lokal tillhandahålls av: ABF Malmö.
Iordningsställande/återställande av lokal: deltagarna.
Svensk text i inbjudan: Ulf Pauli, Niklas Bönnemark.
Översättning av inbjudan och stolpar till ryska: Irina Makridova.
Layout och marknadsföring: Niklas Bönnemark.
Utskick på papper till e-postlösa medlemmar: Ulf Pauli.

Ulf Paulis stolpar till föredraget

Föreläsaren inleder med ett teoretiskt resonemang krig begreppet historia.
Historia = gamla historier, anekdoter, traditioner.
T.ex. Erik XIV mördades med förgiftad ärtsoppa, kejsar Nero brände ner Rom, Ivan den förskräcklige undertecknade bara några dödsdomar om han fått sig serverad en extra god borsjtj.
Historia = allt som har hänt är historia
Historia = en vetenskaplig disciplin och
Historia = berättelse som bygger på vetenskapen Historia.

Därefter över till dagens tema:
Föreläsaren återger en episod som förekom i en nyhetssändning i TV i början på 1990-talet då Ryssland hade stora problem och läget var lite kaotiskt. En ryss som intervjuades sade att ”nu är det dags att kalla in svenskarna!”
Han syftade troligen på ett stycke i den s.k. Nestorskrönikan (Povest vremmenych let) där det för år 862 står:

År 6370 (=862) jagade de bort varjagerna över havet och gav dem ingen skatt. De började härska över sig själva, men det fanns ingen rätt bland dem och släkt reste sig mot släkt; det var strider bland dem och de började föra krig inbördes. De sade till varandra:
– Vi ska söka oss en furste som kan härska över oss och döma i rättssaker.
Och de drog över havet till varjagerna, till rus, ty så kallades dessa varjager; rus, såsom andra kallas sveer, åter andra normander, angler, åter andra gotlänningar – således också dessa. Tjud, slovener och krivitjer sade till rus:
– Vårt land är stort och fruktbart, men det finns ingen ordning i det. Kom ni då och bli kungar och härska över oss!
Och de valde tre bröder med deras släkter och de tog hela rus med sig och kom. Den äldste, Rurik, slog sig ner i Novgorod, den andre Sineus vid Beloozero och den tredje Truvor i Izborsk. Och efter dessa varjager fick det rusiska riket sitt namn.

Detta är den enda skriftliga källa som omnämner Rurik och det är tvivelaktigt att han är en historisk person. Det citerade stycket ur krönikan har en tydlig sagokaraktär och troligen handlar det om en s.k. etiologisk saga (=förklarande saga).

De flesta forskare avvisar historien som en saga som dock innehåller en kärna av sanning. Andra källor och lingvistiska fakta talar för att rus ursprungligen var namnet på en del av varjagerna som kom ”från andra sidan havet”, dvs. från det område som senare skulle bli Sverige. Att tala om Sverige vid den här tiden är anakronistiskt. Samma sak gäller naturligtvis Ryssland, Ukraina och Vitryssland .

Lingvistiska fakta är att svensk heter ruotsalainen på finska och rootsalainen på estniska. Därutöver finns det den fornnordiska stammen rods- som har med rodd, roddarlag att göra.

Ordet varjag kommer troligen från fornnordiska stammen var- (jämför varsam, varna, värna, Värnhemstorget)
En fornnordisk närvaro i det fornöstslaviska (eller rusiska) kievriket beläggs bl.a. genom att de första furstarna i Kiev bar fornnordiska namn i slaviserad form: Igor (=Ingvar), Oleg (=Helge).

Arkeologiska belägg utgörs av gravar som innehåller så många fornnordiska föremål att det är troligt att det är människor från andra sidan varjagiska havet som är begravda där.

Den bysantinske kejsaren Konstantin Porfyrogennetos (död 929) berättar i son bok De administrando imperio (om rikets styrelse) en slags handbok i bl.a. politiska förhållanden skriven till hans son och efterträdare på kejsartronen om de fornnordiska namnen på forsarna i Dneprfloden: Essoupi, Aeifor, Gelandri, Leanti.

Namnet Aeifor (Aifur) bekräftas på runstenen från Pilgårds på Gotland (de kom vida till Aifur).
På ön Berezanj vid Dneprs utlopp i Svarta havet har man hittat en runsten med texten:
KRANI: KERPHI: (h)ALF: PHISI:IFTIR:KAL:FI:LAKA:SI(n). Detta ska utläsas på forngutniska som
Grani gaerdi hualf phessi aeftiR Karl, felaga sin
På modern svenska: Grane gjorde detta valv (denna gravsten) efter Karl, sin bolagsman
Runstenen som är den enda som hittats i Ukraina (och Ryssland) förvaras i arkeologiska museet i Odessa.

En fornnordisk närvaro och fornnordiska varjager som aktörer vid uppkomsten av Kievriket som var en tidigmedeltida föregångare till våra dagars Ryssland, Ukraina och Vitryssland bestreds under perioden 1932-1991 i Sovjetunionen och kallades för Nomanskaja teoria (Nordmannateorin). Av det skälet ser man t.ex. i museet i Odessa ingen uppgift om vilket språk som står på runstenen från Berezanj. Eftersom det klart framgår av texten att det rör sig om forngutniska.
Min lärare i vikingatidens arkeologi i Lund, Holger Arbman, var en internationellt erkänd arkeolog och expert på vikingafärderna i österled. Han var också uppskattad som forskare i Sovjetunionen och var erbjuden att vara med och gräva bl.a. i en kaukasisk borg. Han fick inte gräva där man kunde stöta på vikingar.

Idag är förhållandet mellan svensk och rysk arkeologi inte alls så konfliktfyllt, och svenska och ryska arkeologer gräver ibland tillsammans.

Sammanfattning: Uppgiften om Rurik och hans bröder som inkallades att härska över östslaverna är troligen en saga som ska förklara en nordisk närvaro. Det är troligt att härskarna i Kiev ursprungligen var nordiska varjager men de blev snabbt slaviserade och övergick. Bl.a. av det faktum att de gifte sig med slaviska kvinnor. Språkliga, litterära och arkeologiska belägg talar för att det förekom en livlig interaktion mellan den slaviska majoritetsbefolkningen och varjager från landet på andra sidan havet, dvs. det som senare skulle bli nationalstaten Sverige. Ett resultat av samarbetet blev kievriket, den äldsta östslaviska statsbildningen.

föreläsare framför tavla
Ulf Pauli på Skruvkafé i Malmö. Foto: Niklas Bönnemark.