Vinterhögtider i Sverige, Ukraina, Belarus och Ryssland – från lucia till gamla nyåret

Vinterns högtider är fyllda av ljus, berättelser och musik – men firas olika beroende på land, tradition och kalender. Här är en guide till likheter, skillnader och sångerna som för oss samman.

Lucia – ljusets högtid i Sverige (13 december)

Den 13 december firar Sverige lucia, en högtid där katolskt helgon­minne möter nordisk folktradition. Helgonet Sankta Lucia från Syrakusa (död cirka 304) ska enligt legenden ha burit en krans med levande ljus för att ha händerna fria när hon delade ut mat i stadens katakomber. När Sverige ännu följde den julianska kalendern råkade vintersolståndet infalla just den 13 december, vilket gav natten namnet Lusse långnatt – årets mörkaste.

Luciafirandet såsom vi känner det idag växte fram under 1800‑talet och spreds över hela landet efter en uppmärksammad luciatävling i Stockholm 1927. Tidigt på morgonen – eller ibland senare under dagen – tågar lucian in, vitklädd med ljuskrona, följd av tärnor i vitt med röda band och stjärngossar med struthattar. I barnens tåg dyker ofta tomtenissar och pepparkaksfigurer upp.

Det mest sjungna stycket är ”Luciasången” till en neapolitansk melodi, med tre vanliga svenska texter: ”Sankta Lucia, ljusklara hägring”, ”Natten går tunga fjät” och förskoleversionen ”Ute är mörkt och kallt”. Efteråt bjuds det på saffransdoftande lussekatter, pepparkakor och varm dryck – kaffe på morgonen, glögg senare på dagen.

I Ukraina, Belarus och Ryssland firas inte Lucia, även om Sankta Lucia erkänns som helgon i de ortodoxa kyrkorna. En löst parallell tradition är Kupalanatten kring sommarsolståndet, då eldar tänds och blomsterkransar sänks i vattnet för att fira ljuset och naturens förnyelse – fast alltså mitt i sommaren, snarare än i midvintern.

Jul – olika datum och traditioner

Sverige (24 december)

Julen i Sverige firas främst på julafton, den 24 december. Då samlas familjen, äter julbord (sill, julskinka, köttbullar, Janssons frestelse, risgrynsgröt), tittar på Kalle Anka och hans vänner och får besök av Tomten – en blandning av gårdstomte och Sankt Nikolaus. Sånger som ”Nu tändas tusen juleljus” och ”När juldagsmorgon glimmar” sjungs, och granen pyntas i rött, guld och glitter.

Varför pratar inte svenskar om ”katolsk jul”?

I många östeuropeiska länder kallar man den 25 december för katolsk jul, till skillnad från den ortodoxa julen den 7 januari. Men i Sverige är det ovanligt att använda den benämningen.

De flesta svenskar tillhör eller har historiskt tillhört Svenska kyrkan, som är evangelisk-luthersk, inte katolsk. Fram till år 2000 var den till och med landets statskyrka.

Därför säger man helt enkelt jul eller julafton – utan att specificera någon konfession. Det kan vara bra att känna till i interkulturella sammanhang, så att man undviker förvirring eller missförstånd.

Ukraina (25 december)

Sedan 2023 är 25 december officiell juldag i Ukraina, i linje med västlig tradition. Allt fler firar då, men många fortsätter också att fira 7 januari. Den religiösa traditionen samsas med nya sekulära inslag. Läs vidare om traditionerna i avnittet om 7 januari nedan.

Ukraina, Belarus, Ryssland (7 januari)

I den ortodoxa traditionen firas jul den 7 januari (då det enligt den julianska kalendern är 25 december). Firandet börjar ofta med kvällsgudstjänst den 6 januari. Hemma hålls en måltid med tolv rätter (svjatvétjer), inklusive söt gröt (kutia).

Barn och ungdomar sjunger koljadki – julvisor – och går från hus till hus för att få godis eller mynt. I Ukraina är ”Sjtjedryk” den mest berömda nyårssången – den har blivit världsberömd med engelsk text som ”Carol of the Bells”.

Belarus (25 december & 7 januari)

I västra Belarus är 25 december helgdag och firas i katolska hem. I övriga landet är 7 januari dominerande. De två juldatumen samexisterar, särskilt i Minsk och Hrodnaregionen.

Sankt Nikolaus på olika datum

I Sverige har Nikolaus namnsdag den 6 december, men helgonet Sankt Nikolaus firas inte som egen högtid. I flera andra länder är han en viktig vintergestalt – antingen som helgon, välgörare eller föregångare till Tomten.

Ukraina – Mykóla 6 december

Fram till 2023 firades Mykóla den 19 december, (den julianska kalenderns 6 december). Men sedan övergången till nyjuliansk kalender i både den ortodoxa och den grekisk-katolska kyrkan i Ukraina firas helgonet den 6 december. Mykola anses vara barnens beskyddare och ett föredöme i givmildhet. Många barn får presenter i strumpor, skor eller under kudden på natten till Mykoladagen, och i skolor hålls ofta små evenemang.

Belarus – Mikaláj

I västra Belarus firas Mikalaj ofta fortfarande den 19 december, särskilt bland katoliker. I vissa delar av landet hålls barnteatrar, skoluppträdanden och små firanden i kulturhus. Under senare år har intresset för Mikalaj vuxit även bland sekulära grupper som vill återuppliva belarusiska traditioner vid sidan av den ryska Farfar Frost.

Ryssland

Sankt Nikolaus hedras främst inom kyrkan men firas inte som barnens högtid. Farfar Frost har i Ryssland övertagit rollen som gåvogivare.

Nyår (31 december–1 januari)

Sverige

Nyår i Sverige är en sekulär högtid med nyårslöften, fyrverkerier, trerättersmiddag och champagne. Vid midnatt på nyårsafton läser man ofta ”Nyårsklockan” (”Ring, klocka, ring!”) av Alfred Tennyson i översättning av Edvard Fredin – en tradition som sänds i tv från Skansen i Stockholm.

Ukraina, Belarus, Ryssland

I Ukraina, Belarus och Ryssland är nyår årets mest älskade högtid. Granen pyntas (inte till jul), man ser presidentens tal på tv och äter legymsallad (”Olivjé”) och sillsalladen ”sill under päls”. Farfar Frost (Ded Moróz) och Snöflickan (Snegúrotjka) kommer med gåvor – ofta i samband med stora teaterföreställningar (nyårsmatiné, jólka eller novogódnij utrennik). I Ryssland och Belarus är detta ibland organiserat av staten, skolor eller kulturhus.

Gamla nyåret – 13–14 januari

Ryssland, Ukraina, Belarus firar ibland ”gamla nyåret” enligt den så kallade gamla stilen, den julianska kalendern. Det är en mer avslappnad högtid, ofta i hemmet med rester från julbordet. Barn kan fortfarande sjunga sjtjedrívky (nyårsvisor), och det är också vanligt med festligheter i skolor.

Sånger som hör vinterhögtiderna till

Här är några vanliga sånger vi sjunger vid vinterhögtiderna:

  • Sverige: ”Luciasången”, ”Staffan var en stalledräng” (på lucia); ”Nu tändas tusen juleljus”, ”När juldagsmorgon glimma”, ”Stilla natt” (sjungs till jul); ”Hej tomtegubbar” (sjungs framför allt när man dansar kring julgranen)
  • I Ukraina är ”Sjtédryk”, nedtecknad av Mykóla Leontóvytj i början av 1900-talet, en av de mest välkända sångerna under nyårs- och julhelgerna. Den är också känd i stora delar av världen som ”Carol of the Bells” tack vare den USA-födde rutenen Peter Wilhouskys engelska text från 1936. En annan traditionell sång är ”Dóbryj vétjer tóbi”, som är en önskan om hälsa, lycka och välstånd inför det nya året.
  • I Belarus finns en blandning av västliga och östliga julsånger, men även traditionella nyårssånger som ofta framförs på barnmatinéer och familjesammankomster, till exempel ”Dóbry vétjar tábe” (samma melodi som ukrainska ”Dóbryj vétjer tóbi”). Många av dessa melodier delas med ryskspråkiga och ukrainskspråkiga repertoarer.
  • Ryssland: ”V lesú rodílas jólotjka”, ”Happy New Year” (Abba)

Notera att ”V lesú rodílas jólotjka” har en melodi mycket lik ”När juldagsmorgon glimmar”, som i sin tur är nästan identisk med Mikronesiens nationalsång.

Sammanfattande jämförelse

DatumSverigeUkrainaBelarusRyssland
6 decMykola
13 decLucia
19 decMikalaj
24 decJulaftonKatolsk julafton (västra delen)
25 decJuldagenJuldagen (officiell sedan 2023)Katolsk juldag
31 decNyårsaftonNyårsaftonNyårsaftonNyårsafton
6 janTrettondagenOrtodox julafton (före 2023)Ortodox julaftonOrtodox julafton
7 janOrtodox juldag (före 2023, nu inofficiellt)Ortodox juldagOrtodox juldag
13–14 janGamla nyåretGamla nyåretGamla nyåret

Ett ljus i mörkret

Vinterns högtider påminner oss om både våra skillnader och vår gemenskap. Oavsett om det är Lucias ljus, Mykolas gåvor, julbordets smaker eller Farfar Frosts entré – så handlar allt om att lysa upp mörkret tillsammans.

Om författaren