Vinterhögtider i Sverige, Ukraina, Belarus och Ryssland – från lucia till gamla nyåret

Lucia – ljusets högtid i Sverige (13 december)

Lucia är en av de mest älskade högtiderna i Sverige, med rötter i både katolsk och nordisk tradition. Sankta Lucia, martyr från Syrakusa, bär enligt legenden ljus i håret för att hjälpa fattiga i mörka gångar. Hennes dag sammanföll i Sverige med lusse långnatt – årets mörkaste natt.

Luciafirandet börjar tidigt på morgonen med luciatåg där lucian bär ljuskrona och följs av tärnor, stjärngossar, tomtenissar, pepparkaksgubbar och pepparkaksgummor. Man sjunger bland annat ”Sankta Lucia, ljusklara hägring…”, ”Natten går tunga fjät…” eller (förskoleversionen) ”Ute är mörkt och kallt…” – tre olika texter till samma melodi. Fika med lussekatter, pepparkakor och glögg hör till.

I Ukraina, Belarus och Ryssland firas inte lucia, men traditionen kan jämföras med Kupalanatten på sommaren, som också handlar om ljus, natur och övergångar.

Jul – olika datum och traditioner

Sverige (24 december)

Julen i Sverige firas främst på julafton, den 24 december. Då samlas familjen, äter julbord (sill, julskinka, köttbullar, Janssons frestelse, risgrynsgröt), tittar på Kalle Anka och hans vänner och får besök av Tomten – en blandning av gårdstomte och Sankt Nikolaus. Sånger som ”Nu tändas tusen juleljus” och ”När juldagsmorgon glimmar” sjungs, och granen pyntas i rött, guld och glitter.

Ukraina (25 december)

Sedan 2023 är 25 december officiell juldag i Ukraina, i linje med västlig tradition. Allt fler firar då, men många fortsätter också att fira 7 januari. Den religiösa traditionen samsas med nya sekulära inslag. Läs vidare om traditionerna i avnittet om 7 januari nedan.

Ukraina, Belarus, Ryssland (7 januari)

I den ortodoxa traditionen firas jul den 7 januari (då det enligt den julianska kalendern är 25 december). Firandet börjar ofta med kvällsgudstjänst den 6 januari. Hemma hålls en måltid med tolv rätter (svjatvétjer), inklusive söt gröt (kutia).

Barn och ungdomar sjunger koljadki – julvisor – och går från hus till hus för att få godis eller mynt. I Ukraina är ”Sjtjedryk” den mest berömda nyårssången – den har blivit världsberömd med engelsk text som ”Carol of the Bells”.

Belarus (25 december & 7 januari)

I västra Belarus är 25 december helgdag och firas i katolska hem. I övriga landet är 7 januari dominerande. De två juldatumen samexisterar, särskilt i Minsk och Hrodnaregionen.

Sankt Nikolaus på olika datum

I Sverige har Nikolaus namnsdag den 6 december, men helgonet Sankt Nikolaus firas inte som egen högtid. I flera andra länder är han en viktig vintergestalt – antingen som helgon, välgörare eller föregångare till Tomten.

Ukraina – Mykóla 6 december

Fram till 2023 firades Mykóla den 19 december, (den julianska kalenderns 6 december). Men sedan övergången till nyjuliansk kalender i både den ortodoxa och den grekisk-katolska kyrkan i Ukraina firas helgonet den 6 december. Mykola anses vara barnens beskyddare och ett föredöme i givmildhet. Många barn får presenter i strumpor, skor eller under kudden på natten till Mykoladagen, och i skolor hålls ofta små evenemang.

Belarus – Mikaláj

I västra Belarus firas Mikalaj ofta fortfarande den 19 december, särskilt bland katoliker. I vissa delar av landet hålls barnteatrar, skoluppträdanden och små firanden i kulturhus. Under senare år har intresset för Mikalaj vuxit även bland sekulära grupper som vill återuppliva belarusiska traditioner vid sidan av den ryska Farfar Frost.

Ryssland

Sankt Nikolaus hedras främst inom kyrkan men firas inte som barnens högtid. Farfar Frost har i Ryssland övertagit rollen som gåvogivare.

Nyår (31 december–1 januari)

Sverige

Nyår i Sverige är en sekulär högtid med nyårslöften, fyrverkerier, trerättersmiddag och champagne. Vid midnatt på nyårsafton läser man ofta ”Nyårsklockan” (”Ring, klocka, ring!”) av Alfred Tennyson i översättning av Edvard Fredin – en tradition som sänds i tv från Skansen i Stockholm.

Ukraina, Belarus, Ryssland

I Ukraina, Belarus och Ryssland är nyår årets mest älskade högtid. Granen pyntas (inte till jul), man ser presidentens tal på tv och äter legymsallad (”Olivjé”) och sillsalladen ”sill under päls”. Farfar Frost (Ded Moróz) och Snöflickan (Snegúrotjka) kommer med gåvor – ofta i samband med stora teaterföreställningar (nyårsmatiné, jólka eller novogódnij utrennik). I Ryssland och Belarus är detta ibland organiserat av staten, skolor eller kulturhus.

Gamla nyåret – 13–14 januari

Ryssland, Ukraina, Belarus firar ibland ”gamla nyåret” enligt den så kallade gamla stilen, den julianska kalendern. Det är en mer avslappnad högtid, ofta i hemmet med rester från julbordet. Barn kan fortfarande sjunga sjtjedrívky (nyårsvisor), och det är också vanligt med festligheter i skolor.

Sånger som hör vinterhögtiderna till

Här är några vanliga sånger vi sjunger vid vinterhögtiderna:

• Sverige: ”Luciasången”, ”Staffan var en stalledräng” (på lucia); ”Nu tändas tusen juleljus”, ”När juldagsmorgon glimma”, ”Stilla natt” (sjungs till jul); ”Hej tomtegubbar” (sjungs framför allt när man dansar kring julgranen)
• I Ukraina är ”Sjtédryk”, nedtecknad av Mykóla Leontóvytj i början av 1900-talet, en av de mest välkända sångerna under nyårs- och julhelgerna. Den är också känd i stora delar av världen som ”Carol of the Bells” tack vare den USA-födde rutenen Peter Wilhouskys engelska text från 1936. En annan traditionell sång är ”Dóbryj vétjer tóbi”, som är en önskan om hälsa, lycka och välstånd inför det nya året.
• I Belarus finns en blandning av västliga och östliga julsånger, men även traditionella nyårssånger som ofta framförs på barnmatinéer och familjesammankomster, till exempel ”Dóbry vétjar tábe” (samma melodi som ukrainska ”Dóbryj vétjer tóbi”). Många av dessa melodier delas med ryskspråkiga och ukrainskspråkiga repertoarer.
• Ryssland: ”V lesú rodílas jólotjka”, ”Happy New Year” (Abba)

Notera att ”V lesú rodílas jólotjka” har en melodi mycket lik ”När juldagsmorgon glimmar”, som i sin tur är nästan identisk med Mikronesiens nationalsång.

Sammanfattande jämförelse

Ett ljus i mörkret

Vinterns högtider påminner oss om både våra skillnader och vår gemenskap. Oavsett om det är Lucias ljus, Mykolas gåvor, julbordets smaker eller Farfar Frosts entré – så handlar allt om att lysa upp mörkret tillsammans.